Din digitala mentala coach - En positiv psykologi intervention via SMS

Tacksamhet är en positiv känsla eller attityd inför något som hänt, kommer att hända eller händer just nu. Vi kan också känna tacksamhet för en person i vårt liv. Forskning har tydligt visat att personer som ofta känner tacksamhet har ett bättre välbefinnande, har mer energi, känner sig mer hoppfulla inför framtiden och hävdar även att de upplever fler positiva känslor. Detta beror förmodligen på att tacksamhet väcker positiva känslor, tankar och beteenden hos oss, vilket leder till att vi mår bättre, och känner oss stärkta.

Att vara tacksam kan ha olika innebörd för olika personer. Tacksamhet kan exempelvis vara att se det positiva i svårigheter, tacka någon i sin omgivning eller att inte ta saker i livet för givet.

En av de viktigaste beståndsdelarna för att må bra är att leva mer i nuet och uppskatta positiva saker i vår vardag. Få av oss gör detta automatiskt utan måste uppmärksamma oss själva och träna på att vara mer närvarande i vår vardag. Personer som oftare tillåter sig att stanna upp och vara mer närvarande, mår inte bara bättre utan kan även lättare hantera stress och svårigheter.

Vad ökad närvaro konkret innebär är att flytta tankar och känslor till nuet. Att försöka fokusera mindre på vad som kanske kommer göra oss lyckliga i framtiden eller vad som har gjort oss lyckliga förr. Vetenskapliga studier har visat att övningar som presenteras i programmet kan hjälpa oss att träna upp vår förmåga att vara mer närvarande.

Våra tankar består oftast av bilder, föreställningar eller minnen. Genom våra tankar kan vi reflektera, fundera, ta beslut eller väcka känslor till liv. Vårt tankemönster är på det sätt vi oftast uppfattar samt tänker kring situationer och händelser i vårt dagliga liv. Att ha ett positivt tankemönster innebär bland annat att känna tillit inför framtiden och att ha goda förhoppningar om kunna hantera svårigheter man ställs inför.

Vi tänker tusentals tankar varje dag, om många av dem är uppgivna är det självklart att det påverkar hur man mår. Du kan lära sig att tänka mer positivt precis som du lär dig andra saker. Att bryta ett negativt tankemönster handlar inte om att ignorera problem, utan att byta perspektiv. Att istället tänka positivt är att fokusera på det du vill ska hända istället för det du INTE vill ska hända.

Personliga styrkor kan vara många olika saker som till exempel att vissa av oss är mer kreativa än andra, vissa av oss har lättare att se helheten i ett projekt medan andra kanske lätt ser viktiga detaljer. Dina styrkor påverkar hur du tänker kring och hanterar situationer. När vi är medvetna om våra styrkor och förmågor, och när vi använder dem i vår vardag känner vi oss starkare och upplever en bättre självkänsla. Det är därför viktigt att vi är medvetna om vilka styrkor vi har. Genom att göra övningar i programmet kommer du bättre förstå och kunna utveckla dina styrkor.

Det är också viktigt att förstå att våra styrkor, våra förmågor eller vad vi är bra på, är något som ändras över tid. Våra styrkor utvecklas tack vare de erfarenheter och upplevelser vi tar del av i livet och i takt med att vi växer som människor. Vi kan även utveckla våra styrkor medvetet genom att träna på att lyfta fram och använda förmågor vi redan har eller försöka utveckla nya sidor hos oss själva. Det är sällan så att vi antingen är bra eller dåliga på något. Våra förmågor är snarare något som ständigt utvecklas.

Forskning har tydligt visat att om man regelbundet visa omtanke gentemot sig själv och andra påverkas vårt välbefinnande positivt. Det är till och med så att bara det att höra om andras omtanke och välvilja, genom exempelvis social medier eller vänner, ökar vårt välbefinnande och får oss att må bättre.

Detta beror förmodligen på att vi ser goda sidor hos oss själva men kanske också att det leder till en positiv kontakt med vår omgivning. Det är också så att när vi upplever positiva känslor som till exempel att känna empati för någon så försvårar det negativa känslor exempelvis skam.

Vi kan visa omtanke på många olika sätt t ex hjälpa en främling eller att lyssna på en väns problem.

Självklart är det viktigt att din omtanke om andra inte blir på bekostnad av din egen hälsa. Om det blir för betungande, hindrar dig i din vardag eller får dig att må dåligt på något sätt så är det viktigt att du funderar över hur du kan ändra situationen.

Det är tydligt att sambandet mellan vår sociala omgivning och välmående påverkar varandra. Hur vi har det socialt påverkar självklart hur vi mår och hur vi hanterar situationer i vår vardag, nära relationer ger oss känsla av sammanhang och välbefinnande. Personer som har nära relationer mår bättre men det motsatta är också sant, att personer som mår bättre har också resurser till att skapa och utveckla goda relationer med sin omgivning. Det är inte så att ett visst antal vänner är en garanti för lycka utan det är mer kvalitén på relationerna som påverkar hur vi mår.

Den här veckan handlar också om att känna empati eftersom empati gör oss mer förstående och mindre fördomsfulla gentemot vår omgivning. Allt detta mår vi självklart bra av, men det hjälper oss även i vårt möte med andra människor.

Hur vi mår är ofta en kombination av hur vi mår i vår kropp och hur vi mår själsligt. Dessa två påverkar självklart varandra och ibland kan det vara svårt att urskilja vad som påverkar vad. När det kommer till välmående och mental hälsa kan du använda din kropp som ett verktyg för att både bättre förstå hur du mår och påverka din mentala hälsa. Läs in din kropp och uppmärksamma varningssignaler på att du inte mår bra, till exempel kan spända muskler vara ett resultat av stress eller oro. Påverka din mentala hälsa genom att ge din kropp det den behöver som sömn, aktivitet, god mat och avslappning. Programmet ger dig tips på övningar som kan hjälpa dig med avslappning och verktyg för hur du lättare kan lyssna på din kropp.

Du hittar mycket mer information om vanliga levnadsvanor och hur de påverkar vår hälsa här: www.livsstilsanalys.se.

Att känna optimism kan vara flera saker: att se vad som är bra istället för det som är dåligt, lita på sig själv, se positivt på sin och andras framtid eller helt enkelt lita på att det kommer bli en bra dag. Att vara optimistisk handlar inte om att ha orealistiska tankar om framtiden utan mer om att låta bli att förutse det negativa.

Varför är det viktigt att vara optimistiskt eller känna framtidstro? Forskning har visat att optimistiska tankar ofta är självuppfyllande. Om du till exempel tror att det finns en lösning på ett problem så kommer du förmodligen arbeta hårdare, engagera dig mer och inte ge upp jämfört med om du från början inte trodde på att problemet hade en lösning. Optimism kan på så sätt ge oss motivation, fokus och energi.

Studier visar att personer som generellt är optimistiska också generellt mår bättre, även när de går igenom svåra perioder i livet. Detta har förmodligen att göra med att ett optimistiskt perspektiv går hand i hand med att man använder till exempel lösningsfokuserade strategier vilket förmodligen ökar vår upplevelse av kontroll och handlingskraft. Optimism bidrar också till att öka våra positiva känslor som kan skydda oss mot uppgivenhet i svåra stunder.

Vi kan lära oss att tänka mer optimistisk. Ju mer vi tränar på att tänka optimistiskt desto mer naturligt och automatiskt kommer dessa positiva tankar.

Vilken typ av mål vi har påverkar hur vi mår. Våra mål är nära förknippade med hur vi ser på oss själva, vår personliga utveckling och vilka förhoppningar vi har inför framtiden. Mål kan vara intentioner, önskemål eller motiv. Mål kan vara mer eller mindre uttalade.

Problemet är att vi oftast inte reflekterar över våra mål eller ifrågasätter vart de kommer ifrån. Forskning har visat att mål som känns meningsfulla och som vi valt själva ger oss mer tillfredställelse och glädje. Det kanske inte är så konstigt att mål som kommer från andras önskningar och ambitioner påverkar oss negativt. Forskning har också visat att mål som handlar om vår omgivning som exempelvis att flytta till ett större hus endast ger oss välmående på kort sikt jämfört med aktivitetsmål som att lära sig spela gitarr. Detta är förmodligen för att vi snabbt blir vana vid förbättringar i vår omgivning och snart önskar ännu mer.

Det är därför viktigt att vi är medvetna om vilka mål vi har, och var de kommer ifrån.

I programmets sista vecka påminner vi om de olika tema och övningar som presenterats under hela programmet. Det kan vara bra att reflektera över vilka tema och övningar som du tycker har varit mest värdefulla för dig och som du tror kan vara nyttiga för dig att göra igen.

Efter programmets avslut är det upp till dig själv hur du använder allt du lärt dig. Det är viktigt att ta ställning till vilka delar av programmet som du fortsatt vill jobba vidare med.